Fia med knuff – regler och så spelar ni

Fia med knuff är ett av Sveriges mest kända familjespel – ett enkelt tärnings- och brädspel där fyra färger kämpar om att först få alla sina pjäser runt planen och in i mål. Reglerna är lätta att lära sig på några minuter, men den berömda knuffen gör varje runda spännande ända in i slutet. Här går vi igenom allt du behöver veta: tillbehör, hur spelet startar, hur du kommer ut på planen, hur du knuffar motståndarna och hur du vinner.

Vad är Fia med knuff?

Fia med knuff är ett brädspel för 2–4 spelare där du ska förflytta dina fyra pjäser ett varv runt spelplanen, medsols, och sedan in i mål i mitten. Spelet bygger helt på vanliga tärningskast, vilket gör det tillgängligt för hela familjen. Det är nära släkt med det internationella spelet Ludo, som i sin tur härstammar från det gamla indiska spelet Pachisi.

Namnet ”knuff” syftar på spelets viktigaste regel: om din pjäs hamnar på en ruta där en motståndare står, knuffas motståndarens pjäs tillbaka hem och måste börja om. Det är denna lilla detalj som skiljer ett lugnt race från ett där ledningen kan rasa på ett enda kast. Precis som andra klassiska sällskapsspel passar Fia både barn och vuxna.

Det här behöver du

Ett vanligt Fia med knuff-spel innehåller:

• En spelplan i form av ett kors, med fyra färgade bon (hörn), fyra startfält och en mittpunkt som är mål.
• 16 spelpjäser – fyra pjäser i varje färg (ofta röd, gul, grön och blå).
• En sexsidig tärning.

Varje spelare väljer en färg och ställer sina fyra pjäser i sitt bo, den stora cirkeln i hörnet. Spelar ni två eller tre personer väljer ni gärna färger som sitter mitt emot varandra, så att alla får plats på planen.

Så börjar spelet

Alla spelare kastar tärningen en gång var. Den som får högst värde börjar, och sedan fortsätter turerna medsols runt bordet. Du spelar alltid med en pjäs i taget och turen går vidare till nästa spelare när du har flyttat klart – med ett viktigt undantag för sexan, som vi kommer till längre ned.

Komma ut på spelplanen

I början står alla dina pjäser kvar i boet. För att få ut en pjäs på banan måste du slå en etta eller en sexa:

• Etta: flytta ut en pjäs och ställ den på startfältet till höger om ditt bo.
• Sexa: välj mellan att ställa ut två pjäser på startfältet, eller att flytta en redan utkommen pjäs sex steg framåt.

Regeln gäller under hela spelet. Har du bara pjäser kvar i boet och slår varken etta eller sexa, går turen vidare. Slår du en sexa får du dessutom ett extra kast – mer om det nedan.

Så flyttar du pjäserna

När en pjäs väl är ute på planen flyttar du den medsols lika många steg som tärningen visar. Några grundregler gäller alltid:

• Du flyttar bara en pjäs per kast.
• Du får inte passera eller hoppa över dina egna pjäser. Står en egen pjäs i vägen måste du antingen flytta en annan pjäs eller låta kastet gå förlorat om ingen flytt är möjlig.
• Slår du en sexa får du ett extra kast. Får du flera sexor i rad fortsätter du alltså att slå. Det finns ingen officiell regel om straff för flera sexor i rad i de vanliga svenska reglerna – vill ni spela med en sådan hemmaregel bestämmer ni det före spelstart.

Att knuffa motståndarna

Det här är spelets kärna, och det som gett det sitt namn:

• Landar du på en motståndares ruta knuffas den pjäsen tillbaka till sitt bo och måste börja om från början.
• Passerar du en motståndares pjäs på vägen knuffas även den tillbaka till boet, medan din egen pjäs fortsätter till rutan du landar på.

Du kan däremot aldrig knuffa dina egna pjäser – de blockerar bara din väg. En välplacerad knuff sent i spelet kan skicka en ledande motståndare hela varvet tillbaka, vilket är det som gör Fia så oförutsägbart.

Mål och slutsträcka

När en pjäs gått ett helt varv runt planen svänger den in på slutsträckan – raden av rutor i din egen färg som leder in mot mitten. Du får bara gå in på slutsträckan i din egen färg, och här är pjäsen trygg; ingen kan längre knuffa den. För att nå den sista målrutan i mitten behöver du oftast slå exakt rätt antal steg.

Så vinner du

Den spelare som först får alla sina fyra pjäser hela vägen in till mitten vinner spelet. Vill ni spela vidare kan ni fortsätta tills alla utom en är i mål, för att kora andra- och tredjeplats.

Fia med knuff eller Fia utan knuff?

Många spel säljs med texten ”Med eller utan knuff?” eftersom samma plan kan användas på två sätt. Skillnaden ligger enbart i knuffregeln:

• Med knuff: du knuffar hem motståndarpjäser som du landar på eller passerar. Mer taktik och mer dramatik.
• Utan knuff: rutorna fungerar som fristäder – flera pjäser kan samsas på samma ruta och ingen skickas hem. Ett lugnare alternativ som passar yngre barn.

Bestäm vilken variant ni spelar innan ni börjar, så slipper ni diskussioner mitt i spelet.

Varianter och versioner

Fia med knuff finns i många utföranden från olika tillverkare, och detaljerna kan skilja sig åt mellan askarna:

• Klassiska askspel från märken som Alga (kontakt BRIO AB) rekommenderas från cirka 5 år för 2–4 spelare.
• Barnvänliga versioner i trä, till exempel från Jabadabado, med enklare regler för de minsta.
• Jätte- och trädgårdsvarianter med stora pjäser att spela utomhus eller på golvet.
• Digitala versioner och appar som låter dig spela mot vänner eller datorn.

Eftersom reglerna kan variera något mellan utgåvorna gäller alltid det regelhäfte som följer med just din spelask i första hand. Den här guiden beskriver de vanligaste svenska reglerna.

Spelets historia

Fia tillhör en av världens äldsta spelfamiljer. Ursprunget är det indiska spelet Pachisi, vars namn betyder ”tjugofem” på hindi – det högsta värde man kunde slå med spelets ursprungliga snäckskal. Pachisi beskrivs i vissa källor som nästan tvåtusen år gammalt och omnämns i den indiska eposen Mahabharata.

Under 1800-talet nådde spelet Europa via handels- och kolonialvägar. År 1896 patenterade britten Alfred Collier en förenklad version under namnet Ludo (latin för ”jag leker”), där snäckskalen ersattes av en vanlig sexsidig tärning och planen gjordes mer kompakt. Det är den versionen som spreds vidare till en rad länder, däribland Sverige, där den blev känd som Fia. Varifrån själva namnet ”Fia” kommer är osäkert; det brukar beskrivas som en smekform av kvinnonamnet Sofia, men någon säker förklaring till just spelnamnet finns inte.

Vanliga misstag och nybörjartips

• Att vänta med att få ut pjäser. Satsa gärna på att få ut flera pjäser tidigt, så du har fler alternativ och inte fastnar när du slår fel tärningsvärde.
• Att glömma det extra kastet. Kom ihåg att varje sexa ger ett nytt kast.
• Att springa för fort hem. En ensam ledande pjäs är ett lätt byte för en knuff. Sprid ut pjäserna och håll koll på var motståndarna står bakom dig.
• Att missa blockeringen av egna pjäser. Du får inte passera dina egna, så planera så att de inte står i vägen för varandra på slutsträckan.

Gillar ni tärnings- och familjespel finns det gott om fler att prova. Testa klassikern Yatzy, det taktiska backgammon, deckarspelet Den försvunna diamanten eller bläddra bland fler roliga spel för hela familjen.

Vanliga frågor (FAQ)

Hur många spelare krävs för Fia med knuff?

Spelet är gjort för 2–4 spelare. Varje spelare styr fyra pjäser i sin egen färg, så med fyra spelare används alla 16 pjäser och hela planen.

Vad behöver jag slå för att komma ut på planen?

Du måste slå en etta eller en sexa. En etta ger en pjäs på startfältet, medan en sexa låter dig ställa ut två pjäser eller flytta en pjäs sex steg – och en sexa ger dessutom ett extra kast.

Hur fungerar knuffen?

Landar du på en ruta där en motståndare står, eller passerar du en motståndares pjäs, knuffas den pjäsen tillbaka till sitt bo och får börja om. Dina egna pjäser kan du aldrig knuffa.

Kan jag passera mina egna pjäser?

Nej. Du får inte hoppa över eller passera dina egna pjäser. Står en egen pjäs i vägen måste du flytta en annan pjäs, och kan du inte flytta alls går turen vidare.

Vad är skillnaden mellan Fia och Ludo?

Det är i grunden samma spelfamilj. Ludo är det internationella namnet, medan Fia är den svenska varianten. I svenska Fia-regler krävs oftast en etta eller sexa för att komma ut och en sexa ger ett extra kast, vilket kan skilja sig från internationella Ludo-regler.